Tanketull

april 23rd, 2012

Er nok ikke 100% ferdig med helgens stevne, og har hatt en liten «reality check» med tanke på konkurranser. Av de 10 stevnene vi har gått i A og B, så har vi tross alt kun to gode stevner. Opprykket vårt til A og A debuten vår. Ellers har vi brutt 3 stevner i sporet og 5 dårlige… En elendig statistikk rett og slett. Håper at Noomi klarer å rette opp dette etter hvert, så ikke Ingrid angrer på å ha solgt denne fantastiske hunden til Norge. 😛 Men hun får trøste seg med at jeg gir nå henne et godt og aktivt hjem i det minste… Hun får være med på masse, blir holdt i aktivitet, blir elsket og får alltid det beste når det kommer til fôr, helsestell og oppfølgning medisinsk sett. For jeg er ganske sikker på at jeg gir hundene mine helt utmerket hjem i det minste. 😉

Om det er metodene mine som er feil med eller ikke, er egentlig ingen diskusjon når det kommer til Vida. Hun er en hund som kan kun trenes på en måte i mine øyne. Det handler ikke om at en metode er bedre enn en annen en, men at en hunds mentalitet og personlige (hundlige?) egenskaper gjør at man ikke kan bruke hvilken som helst metode. Vida er en hund som ikke tåler press, krav i form av tankegangen «du skal» eller fysiske korreksjoner. Da melder hun seg ut, blir passiv og mister motivasjon. Det gjør det faktisk litt vanskelig å trene og konkurrere med henne, fordi min irritasjon påvirker henne alt for mye. Derfor må jeg legge vekk følelser av andre karakterer enn «lykkelig», «glad» og «fornøyd», men det er ikke alltid like lett. 😉 For henne så er det motivasjonen på at dette er noe vi skal gjøre sammen og ha det gøy sammen som gjelder, og vi må spille på den biten med henne.

Framover mot neste konkurranse så må jeg legge noen motivasjonsspor til henne, samt fortsette med oppsøket hennes. Planene er å kjøre oppsøk slik som jeg har gjort nå. Da er jeg avhengig av Anne, Vida har så liten interesse for andre mennesker at det ikke er bare å sende ut hvem som helst. For henne så er det jeg som gjeler, og hva vi kan gjøre sammen. Men hun har fått stor sansen for Anne, og det hjelper jo med tanke på litt hjelp til oppsøkene.

Så får jeg legge litt varierende spor framover, med både utfordringer og som er litt enkle. Hun liker å bruke nesa si, og blir nødvendigvis ikke alltid så motivert av enkle spor. Da blir hun ofte litt nochelant og «cruiser» litt for mye. Og hun er en hund som bygger mye selvtillitt av å mestre ting. I tillegg legge litt oppgaver så hun får frisporet litt også. Det synes hun er morsomt. Det er jo enda noen jorder som ikke er pløyd opp i tillegg til at det finnes noen områder med ikke alt for tett vegetasjon som man får litt oversikt.

Ja ja. Den som gir seg er vel en dritt heter det…

Marthe har forøvrig et lesbart innlegg i bloggen sin idag ang det å eie hunder med litt andre egenskaper enn en normal familiehund.

One Response to “Tanketull”

  1. Ingrid Says:

    Jag tvivlar inte ett ögonblick på att Noomi fått ett fantastiskt hem. Annars skulle du inte ha fått köpa henne.

    Jag tror ingen hund mår bra av att korrigeras genom våld, framförallt inte vid inlärning. Allti skulle inte springa ett steg i rapporten om det byggde på krav. Det har ju räckt med min missnöjda sinnestämning för att hon går ner sig i uppletandet.

    Det jag möjligen inte håller med «klickerfolket» om är att det verkar bannlyst att säga «Nej!» till hunden när den gör fel där och det verkar vara bannlyst att starta med kraftiga motivationsretningar. De flesta säger: «Om jag börjar med så stor retning nu, vad ska jag ta till sedan?». Jag vet inte var du står, men har för mig att du och en del andra på första valpträffen resonerade så. Och där håller inte jag med. Jag har inga problem med att lägga in maximal motivationsretning direkt, så länge inte hunden går upp i stress och skriker, vilket inte är en bra sinnesstämning för inlärning. Men jag vill ha högsta intensitet i varje skick på uppletande, varje skick i rapporten, varje apportering osv. För mig finns ingen upptrappning. Det ska vara max direkt och alltid:-).

    Du känner Vida bäst och att backa tillbaka och köra motivationsspår är säkert ett bra inslag i er träning nu. Analysera inte så mycket utan försök komma tillbaka till känslan du hade när det gick bra. Mycket är mentalt i den här sporten.

Leave a Reply